Vecka 5 - Projektdeadline 1 & 2

Första deadline innebar att göra klart filmen och andra deadline gick ut på att publicera filmen i olika format. Om ni vill ta en titt på filmen som streamad eller vlog - under rubriken Links.

Eftersom man ska redogöra/reflektera kring något man lärt sig under varje vecka, har jag känt att jag lärt mig en hel del och kommit mer i insikt under sista veckan med grupparbeten i helhet. Att arbeta i grupp är en stor läroprocess. Hitta sin roll och de andras är inte fullt så lätt och den har varit svår i denna kurs. Andas, lyssna och diskutera är tre ord som jag skulle ha infört första veckan i min grupp.

Denna veckas frågeställning:

Carl-Johan Seths text handlar förvisso om teaterdramaturgi, men det går att dra många paralleller till berättande med ljud och rörlig bild. Reflektera, gärna med utgångspunkt i Seths text, kring vad du lärt dig om berättarteknik under kursen.

Jag har alltid varit förtjust i att skriva berättelser, så denna kurs kändes som en förstärkning i mitt egna sätt att framföra texter. Carl-Johan Seths text visade på ett sett hur man kan nå fram till mottagaren. När jag själv ska skriva en berättelse eller uppsats eller vad det nu kan vara, har jag alltid som regel för mig själv att alltid skriva klart avslutningen först.

Jag har tre steg, först avslutningen, sen inledningen och sist innehållet. I detta fall när vi skulle skriva manuset koncentrerade vi oss främst på inledningen, men hade avslutningen i tanken. Den röda tråden ska vara tydlig och det gäller i hela berättelsen för att inte tappa fokus på huvudrollspersonen eller temat.

Under kursens gång hade vi en föreläsning om Från idé till film med Peter Gunnarsson, där han tog upp om berättarteknik. Han förklarade att man skulle berätta i presens, som även C.J Seth tar upp i sin text, vad vi ser och vad vi hör och slutligen vad personen gör och säger. P. Gunnarsson har även under ett seminarium visat upp andras filmer och förklarat berättandet och innehållets vikt t ex vad som kunde ha tagits bort eller förstärkts.

C.J Seth skriver om olika anslag t ex hur man kan försöka hålla det kort men ändå locka publiken vidare. Våran film startar med snabba bilder på Sofias ögon, mun och ring och detta känner vi är tillräckligt och inte alltför dramatiskt. På detta sätt förväntas inte publiken ett mer dramatiskt slut och samtidigt förstår vad den ska handla om.

Fantisera fritt utifrån texten Make Your Movie (and your name) om hur du själv skulle kunna ta dig in i film/tv-branschen och vilken typ av position du helst skulle vilja uppnå.

Vilken position jag skulle tänkas uppnå?

Ordningsam, noggrann och ambitiös är tre ord som beskriver mig på ett bra sätt. När jag ska göra något satsar jag allt och jag slutar inte tills jag blir helt nöjd. Jag skulle kunna tänka mig arbeta som regissör eller inspelningsledare som håller koll på schemat och kallar till inspelningar osv. Att vara regissör är enligt texten en väldigt svår post, man ska lyssna på de andras idéer och diskussioner, men se till att vara bestämd och rak.

Hur jag skulle kunna ta mig in i film/tv-branschen?

Jag tror på det som skrivs i texten Make Your Movie, att man ska vara förberedd, man ska kunna visa upp något man gjort för att kunna få ett arbete inom branschen. Ju fler filmer man gör desto bättre blir man och lättare är det att knyta kontakter med andra och starta något. Att tänka på att göra ett bra och grundligt förarbete innan man börjar filma. I texten talar man om att det inte behöver kosta så mycket och att man inte behöver vara hundra personen för att göra en film.

Om jag nu har som mål att ta mig in i branschen skulle jag och som även texten föreslår, försöka samla ihop ett gäng med vissa förkunskaper. Anlitar man människor med erfarenhet kan man få tips och råd på vägen och resultatet blir bättre. Jag skulle också skriva kontrakt med alla för att ge dem och mig ett skydd.

Man kan lyckas om man har ambitionen och ett tydligt mål.

En annan uppgift som gäller för varje veckas inlägg är att läsa och ge feedback till en kurskamrats inlägg - gå in på Victors sida under comments och ta del av vad jag har att säga.

Sammanfattningsvis har denna kurs varit lärorik och mycket intresseväckande. Nu har jag också en film som jag kan visa upp.

Vecka 4 - Handledningar, Avstämningar & Projektavrundning

Kort resumé av veckan:

Jag/min grupp har arbetat hårt med filmen och haft två projektavstämningar, den första med Peter Gunnarsson i redigering och den andra med Jon Manker i ljud. Båda gav oss bra tips till förfiningar av projektet. Mitt i veckan bjöds det även på en öppen föreläsning med Lars Gunther.

Någonting som jag har lärt mig under denna vecka?

Jag är otroligt glad över att jag tog mig iväg till föreläsningen om Webbstandards och tillgänglighet med Lars Gunther. Under eftermiddagen hade vi workshop och utifrån hans föreläsning har jag lärt mig mer och kan förbättra min portfolio ytterligare (t ex sätta in strikt Doctype). Många goda tips gavs ut och för övrigt en mycket bra föreläsare som dels arbetade som präst och lärare.

Denna veckas frågeställningar:

Reflektera kring utdraget från Andrzej Wajdas bok och sätt det i relation till det egna projektarbetet.

Jag funderade väldigt länge på vad våran film skulle handla om och Andrezej Wajdas som skrivit boken Wajda on film, förklarar att det faktiskt är själva idén som är svårast att komma på och att det är just redaktörens idéer som gör filmen individuell och speciell. Hur ska man göra för att göra en spännande och annorlunda film? Hur kan man hålla en film ”levande”? Hur kan olika miljöer påverka en film?

Våran film plockar upp detaljer och bjuder på olika infallsvinklar och som A.Wajdas förklarar i sin text:

To keep the audience on its toes I heighten the effect, multiply the abrupt changes and the surprises, and discover in each scene its main theme and its meaning. (s.12)

Vi har försökt skapa en liknande sätt att förmedla vårat budskap i filmen, genom att bjuda på oväntade scener och uppmärksamma vinklar. På detta sätt känns filmen mer levande och bidrar till en mer effektfull berättelse.

A.Wajdas talar om hur miljöer kan ge ett helt annat perspektiv och uppfattning i en film. Och hur placeringen av en anekdot bidrar till ytterligare förståelse och igenkännande. Han beskriver också att det är viktigt att överraska en publik, att avslutningen inte alls blir som de har tänkt sig. Lite av vår tanke också, filmen börjar med en fråga och man förväntar sig att man ska få svar på frågan i slutet av filmen - men frågan kvarstår.

Sätt Kristin Olssons reflektioner i relation till dina egna/gruppens erfarenheter av att skriva och tala in en speakertext.

I min grupp Lambda började vi smått skriva på en speakertext, vi hade tänkt använda oss av en röst som skulle förklara olika delar i filmen. Enligt Kristin Olsson som skrivit boken Att göra tv-program, ska man tänka sig för innan man använder sig utav en speakertext, eftersom den bör tillföra något. Hon påpekar också att det är bra om man kan försöka göra en text mer personlig och på det sättet fånga och skapa mer stämning till lyssnaren. Och vikten med att låta någon annan lyssna på texten innan man spelar in den.

Vi kom överrens om att strunta i en speakerröst eftersom vi insåg att musiken lyfte fram objektet mer än vad vi hade anat. Annars som K.Olsson också skriver hade vi kunnat förklara helt andra saker än vad som visas med hjälp av speakern. Men på vårat sätt genom att lyfta fram musiken får man också en annan känsla och förmedling. (Läs gärna under vecka 2 vad jag skrivit om speakertextens uppbyggnad).

Som jag även nämnt tidigare så har jag varit med förut när en speakertext skapades och spelades in. Men tyvärr inte fördjupade mig i vad man ska tänka på. K.Olsson skriver att man ska försöka läsa speakertexten utan att låta ansträngd och detta är möjligt om man skriver korta meningar, lätta ord och använder sig av en så renodlad text som möjligt.

Vad jag och min dåvarande grupp skulle ha tänkt på ytterligare som K. Olssson beskriver var istället för att sitta framför datorn med en mikrofon - använt sig av hela kroppen. Hon förklarar att genom att använda ansiktets mimik, som suckar eller leenden, förmedlar man dessa uttryck också. Eller bara ändra röstens läge, från att låta arg till gladare eller förvånad. Nu vet jag som sagt till nästa gång hur man gör en speakerröst bättre och lättare att lyssna till.

En annan uppgift som gäller för varje veckas inlägg är att läsa och ge feedback till en kurskamrats inlägg - gå in på Victors sida under comments och ta del av vad jag har att säga.

Med handledning tillgänglig och en hel del spenderad tid i sal 4097, börjar våran film ta form och jag kan se slutet på denna kurs. Som sagt en vecka kvar tills slutredovisningen och jag är otroligt nyfiken på de andras projekt. Nästa vecka bjuds det på popcorn och filmvisning! =)

Vecka 3 - Redigering (ljud), Filmhistoria & Projektutveckling

Under vecka tre har solen varit framme och det har bidragit till mer glädje och energi… tyvärr även sjukdom för halva min grupp. Kursen har dock två hela veckor kvar (inte riktigt) och jag hoppas vårat projekt når sitt mål.

Veckan började med en föreläsning om ljud och redigering av ljud med Jon Manker. Hur viktigt det är med riktningen av mikrofonen och myggans placering för att få upp det bästa ljudet. Ljud är väldigt svårt att arbeta med och Jon tipsade oss om hur man kan undvika onödigt ljud. Exempel på tipsen som nämndes:

• Använd hörlurar så man hör ljudet.
• Tejpa kablar, sladdret kan ge skakningar.
• För att motverka vind kan man använda sig av tyg som dämpar ”vindljud”.

Även olika ljudredigeringsprogram som Adobe Auditions och Sound Forge 6.0 visades upp och gav mig en större inblick i dess funktioner och möjligheter. Mycket att lära och ta till sig.

Bjöds även på lite filmhistoria (endast 3h, skulle ha behövts mer tid) och slutet av veckan var det mer fokus på det egna projektarbetet.

Denna veckas frågeställning:

Beskriv vad du har lärt dig om intervjuteknik, både utifrån egna erfarenheter och utifrån kurslitteraturen.

Det finns en mäng olika intervjuer med olika slags angreppssätt och vårat projekt kommer att innehålla ett antal enkätintervjuer. Enkätintervjuer är när man ställer samma fråga till ett visst antal människor. Min grupp bestämde oss för att hålla i kameran (utan stativ) på jakt efter människor som skulle intervjuas för att få snabba och spontana svar. Att fånga det där speciella tillfället och inte låta någon förbereda sig på ett svar gör intervjun mer verklighetstrogen.

Man märkte också att om man gick fram och frågade om man fick ställa en fråga och om de ville vara med på film fick man nästan direkt ett nej, eller så kändes intervjun som skulle förmedla impulsivitet istället tillgjord. Till en början kändes det lite dumt att bara springa fram med kameran och ställa en fråga, men man blev allt mer bekväm och resultatet blev bättre.

I litteraturen tas ett antal råd upp för hur man ska göra en bra nyhetsintervju, man kan dock använda dem vid andra intervjutyper också. Man kan kort säga:

• Att det är viktigt att vara förbered.
• Försöka avgränsa sig i frågorna och koncentrera sig på det viktigaste.
• Noga med att lyssna på den personen som intervjuas så man också kan komma med bra följdfrågor eller motfrågor.
• Att inte blir för bra kompis med personen som intervjuas.

När vi filmar dem som intervjuas filmar vi i närbild av ansiktet för att få med hela ansiktsuttrycket. Det ger en mer spännande vinkel eftersom ansiktets svarar på frågorna först och känslorna når ut snabbare till publiken. Det var allt för denna veckas uppgift, jag har också skrivit lite om intervjuteknik under v.2 under Hannes föreläsning.

En annan uppgift som gäller för varje veckas inlägg är att läsa och ge feedback till en kurskamrats inlägg - gå in på Victors sida under comments och ta del av vad jag har att säga.

Sammanfattningsvis har denna vecka gett en inblick i ljud och ljudredigering. Föreläsningen om filmhistoria (som jag önskar kunde ha varit längre), har också varit givande - känns som en bra grund för hela ljud och rörligbild kursen.

Vecka 2 - Kamera1&2, Redigering & Projektdokument

Denna vecka har bjudit på mer fördjupning i kamerateknik och ljusövningar. Även i redigeringsteknik, under föreläsningen med Sofia Lundmark fick vi ”leka” med effekter i Premiere och utveckla våra förmågor i programmet. Vi har haft ett seminarium tillsammans med Peter Gunnarsson, med visning av filmer som bland annat andra studenter skapat, för att lyfta fram bra och även sämre vinklar. Men också bjudit på diskussion kring själva skapandet och tankar kring hur och varför.

Denna vecka har bidragit till att jag/min grupp Lambda, fick mer kött på benen för att kunna skriva klart ett manus, en storyboard och en inspelningsplan inför andra avstämningen. Det som vi lagt fram gällande vårat projekt har Peter Gunnarsson hjälpt oss ”med mjuk hand” mot enklare lösningar och förbättringar.

Under Kamera 3 denna vecka fick vi tillsammans med hela klassen hjälpas åt att rigga upp trepunktljus som används när man t ex ska intervjua en person. Har inte tänkt på detta innan, men insett att det blir så mycket bättre med skuggor, glans i håret och personens framträdande i övrigt. Vi fick även lära oss att tänka på hur man som intervjuare och den som blir intervjuad ska agera under en inspelning. Det finns vissa tumregler över hur man skall förhålla sig, men kort och gott kan man sammanfatta det på detta vis:

• Lyssna på personen man intervjuar för att kunna ställa följdfrågor.
• Vara rak i ryggen.
• Tala tydligt.
• Se personen i ögonen.
• Nicka istället för att mumla när personen pratar.
• Våga gärna ställa helt oväntade frågor för att fånga det där speciella ögonblicket.

Hannes tog även upp om vad man ska tänka på när man ska göra en speakerröst, när man spelar in sin röst var det viktigt att det inte skulle låta som om man läste från ett manus utan att man ska läsa så naturligt som möjligt. Det var viktigt att tänka på själva speakertextens uppbyggnad, några exempel som jag som hastigt skrev ner:

• Man skulle tänka på att skriva korta och enkla ord.
• Renodla texten så mycket som möjligt.
• Markera HUR man skulle läsa.
• Lära sig början och slutet.
• Gärna sitta med en filt över huvudet för att få upp så bra ljud som möjligt.

Eftersom jag har gjort en film tidigare och använt speakerröst vet jag vad viktiga dessa punkter är, kom på brister som jag skulle ha kunnat undvika om jag lärt mig det som Hannes gick igenom. Någonting vi inte tänkte på (i mitt förra projekt) när vi bad en kvinna göra speakerrösten, var att lyssna igenom allt material. Mitt i sitt pratande började hon prata så snabbt att man knappt kunde höra vad som sades. Man skulle helt enkelt ha låtit någon mer lyssnat av och helst två gånger. Vi kommer i detta projekt använda oss utav en speakerröst och jag kommer verkligen ha dessa punkter i minnet.

Bildkomposition – tre riktlinjer (A Digital Filmmaking Handbook)
En bild talar mer än tusen ord och därför är det extra viktigt att tänka på vad man vill berätta när man tar en bild eller filmar. En person som t ex filmas underifrån tycks se stark och överlägsen ut, mot någon som filmas uppifrån istället ser svag och underlägsen ut. Man ska tänka på vad det är man vill lyfta fram och se till att inget annat är i vägen eller tar för mycket plats. Tre riktlinjer:

Headroom - är en utav de riktlinjerna inom bildkompositionen som förklarar vikten med att sätta objektet du vill filma i fokus. Man ska helt enkelt försöka ha så lite luft runt objektet som möjligt för att kunna rama in och presentera det som ska presenteras. Risken finns annars att annat runt omkring kan locka/distrahera åskådaren. Mindre luft runt omkring bidrar till mer fokus på objektet i bilden.

Don’t be afraid to get too close – att inte vara rädd för att komma för nära är en annan riktlinje som lyfts fram. Att rama in ett ansikte och klippa bort deras kroppar skapar mer dramatik och väcker intresse hos publiken, ett ansikte kan säga en hel del och berättar genom olika uttryck känslor osv.

Lead your subject – att rama in en person och förtydliga för publiken att person t ex pratar med någon annan utanför bilden, så kan man lämna lite tom yta framför personen i bilden. När min grupp t ex gjorde intervjun med Hannes i veckan var våran reporter ur bild och det man kunde se var Hannes blick riktad mot reportern och med mer luft/yta framför honom för att inte vilseleda publiken.

Redigeringsteknik – tre riktlinjer (A Digital Filmmaking Handbook)
Vi introducerades till redigeringsprogrammet Adobe Premiere under första veckan och har även som nämnts tidigare fördjupat oss i programmet denna vecka. Det finns en mängd olika redigeringsprogram, men för mig är just nu Premiere det som känns enkelt och mest användarvänligt. Nedan följer tre olika redigeringstekniker:

Drag-and-drop editing – man kan t ex dra in olika klipp från projektfönstret (som man tankat in) direkt in till timelinen och där bestämma genom eget tycke och smak var de ska placeras. Mycket i Premiere handlar just om att dra och släppa.

JKL editing – vissa program stödjer JKL funktionen som gör att t ex bokstaven J på tangentbordet spelar filmen bakåt, K pausar och L spelar videon framåt. På detta sätt blir det enklare att flytta sig snabbare i videon från första scen till sista.

Effects – Premiere innehåller en mängd olika effekter och dessa kan användas för att t ex göra mjuka övergångar eller ändra nyanser. Man tar bara tag i effekten och släpper den över klippet och ångrar man sig är det bara att markera och trycka delete.

En annan uppgift som gäller för varje veckas inlägg är att läsa och ge feedback till en kurskamrats inlägg - gå in på Victors sida under comments och ta del av vad jag har att säga.

Sammanfattningsvis har det varit en vecka med en hel del påbyggnad av de olika områdena från kamera till intervju och ljussättningar. Ser framemot nästa vecka med mer fördjupning och utifrån manuset, tidsplaneringen och storyboarden – sätta igång på allvar med projektet.

Vecka 1 - Kamera 1, Redigering & Projektidéer

Veckan började med en introduktion om kursen Ljud & rörlig bild med Hannes Eder och Peter Gunnarsson. Under denna föreläsning diskuterades det om vad man ska tänka på när man ska berätta eller förklara en händelse. Vikten med att en berättelse skulle innehålla "cubs" slags byggstenar, för att hålla ihop och föra berättelsen framåt. Vad ett dokumentärt berättande är, olika stilar visades upp och talades om. Fick mig att tänka på vad viktigt det är att hålla i tanken dessa byggstenar och att inte glömma dess funktion.

Under denna vecka fick vi även möjligheten att träffa en kvinna vid namn Maria Wolrath Söderberg, en helt otrolig människa med så stark energi och glädje. Hon hade en föreläsning om Strukturerad idékläckning, för att hjälpa oss på vägen i och med vårat projektarbete. Vi fick utdelat ett häfte som hette Topikkatalog, i den fanns det olika förslag på hur man genom att sätta in topoi i olika sammanhang, som t. ex. innovation eller för kritiskt tänkande, komma på en idé och utveckla den. En föreläsning som bidrog till skratt, men också gav mig en möjlighet att komma på en idé lättare med hjälp av topi - någonting jag kommer ha med mig i framtida projekt.

Svar på denna veckas frågor:

• En CCD (Charge Coupled Device) är ett slags bilddatachip som mäter ljusstyrkor och som används i video kameror för att kunna skapa en bild. Man kan antingen använda sig av ett bilddatachip för att få en färgbild eller tre olika chip som delar upp färgerna röd, grön och blå som sedan bildar tillsammans en färgbild. Storleken på CCD:n har också stor betydelse eftersom detta ökar ljuskänsligheten och ger bättre möjlighet till begränsat skärpedjup.
• Bitdjup i ljudsammanhang innebär att det är bitdjupet som avgör hur noga ett ljuds amplitud kan beskrivas digitalt. Amplitud står för ljudstyrka och mäts i Decibel.
• Interlaced scan skapar en bild på t. ex.TV:n. På svenska säger man växlande-bildgenerering eller sammanflätande-bildgenerering som innebär att linjerna på en TV-bild ritas upp, först udda och sedan jämna som i sin tur skapar själva bilden.
• CODEC (COmpressor/DECompressor) är en mjukvara som är till för att komprimera video och ljuddata. Den är inbyggd i videokameran eller i videokortet. Man kan säga att CODECs är den som kodar en dataström för överföring, lagring och tolkar den för uppspelning eller redigering.
• Vitbalans är vilken sammansättning av rött, grönt och blått som ger en mer neutral gråaxel. När man justerar kanalerna så de får lika värden i bildens gråa och vita partier kompenseras för ljusets färgsammansättning eller färgtemperatur. Det är vitbalansen som påverkar hela bildens färgåtervinning.

En annan uppgift som gäller för varje veckas inlägg är att läsa och ge feedback till en kurskamrats inlägg - gå in på Victors sida under comments och ta del av vad jag har att säga.

Sammanfattningsvis har jag lärt mig grunderna för kamera, hur man strukturerar upp en idé, redigerat i Premiere det som vi filmade i designstudion (intervjuer och miljön), hur produktionsprocessen går till och haft den första avstämningen med Peter Gunnarsson gällande två olika projektidéer, som varje grupp skulle redovisa, för ett personporträtt och en informationsfilm.

En innehållsrik vecka med mycket information och praktiskt arbete - en bra grund och start för projektutvecklingen.

Castells, Castells, Castells

Till seminarium 5 läste vi en sammanfattning av professorn Manuel Castells trebandsbok Informationsåldern: Ekonomi, samhälle och kultur. Det krävde att man läste texten ett antal gånger för att kunna få en chans att sätta sig in i Castells tänk och reflektioner. Castells är för övrigt en av de främsta och mest spännande samhällsanalytiker idag. Vill du veta mer om Castells? Läs här om hans biografi.

Han skriver om förändringar i världen och varför händelser skedde och på grund av vad. Olika länders styranden och snabba framväxt och andras misslyckanden. Kärnfamiljens betydelse och utveckling, Kvinnas roll som blir svagare och homosexuellas rätt till bildande av familj. Rädslan för utanförskapet i samhället och ett allt mer bristande skyddsnät. Castells tar upp i det stora hela om problem och möjligheter.

Eftersom texten innehöll ett ex antal svåra ord, fick vi under seminariumet gruppvis sammanfatta och förklara ett stycke var. Inför seminariumet skulle vi även förbereda tre frågor och så här löd mina:

Castells förklarar hur tjugohundratalet kan tänkas se ut och hur vi människor kan tänkas handla. Tankar som hur man handskas med tekniken på rätt sätt och vilken väg den kommer att ta är skrämmande. Vad menar Castells när han skriver att Elektroniska kommunikationsnät kommer att utgöra ryggraden i våra liv? Kommer den digitala klyftan att försvinna?

Familjeförhållanden förändras och kvinnans plats i hemmet ändras allt mer med tiden, det tar även Castells upp. Hur kommer mannens roll/plats utvecklas? Kommer det istället vara mannen som blir ”hemmafru”? Hur kommer kärnfamiljen att se ut i framtiden?

När Castells ser in i framtiden (futurologi) talar han om hur vi blir styrda i vårat samhälle för att skapa trygghet. Kameror, larmsystem, militären kan vara grunden, men kan ”Storebror” utöva för stor makt? Vad kan hända om detta skulle ske? Hur skulle personers integritet påverkas?

Ta del av Castells text och tänk på framtiden…

Internet - ett starkt verktyg för många...

"The Internet serves as both a one-way and a two-way network. Much of its use is for people to access documents and other information (text, audio and video) in ways which are, in concept, little more than sophisticated developments of the use of earlier technologies." Skriver Stephen Lax i boken The Internet and democracy. Han förklarar hur människor har större möjligheter i dag än tidigare att få en chans att uttrycka sig och ta del av information genom Internet.

S. Lax nämner även organisationer på internet som skapat sig en Internet profil, funnits med en mycket lång tid och blivit på detta sätt kända världen över. Internet lovar mycket för hur samhället och demokratin kan fungera. Hur människor kan vara med och påverka demokratiskt, genom att ta del av dokument eller protokoll eller genom att chatta med politiker osv. Vad händer med människor som inte kan ta del av detta?

Inför seminarium 4 läste vi texten som S. Lax skrivit och hade den som underlag för några frågor som skulle diskuteras. En av frågorna var vad Digitala klyftor är och hur detta kommer att påveka demokratin. Digitala klyftor förklarar man när vissa grupper ställs utanför, form av orättvisa eller ojämn fördelning. Vissa har tillgång till senaste informationstekniken andra inte. Genom detta blir det en ökad demokrati för vissa grupper och en minskad för andra. Hur är betydelsefulla och informationsrika hemsidor uppbyggda för allmänheten?

Vi fick även i uppgift att surfa på nätet på t ex en kommuns hemsida eller en politisk hemsida. Jag tittade in på Stockhoms hemsida, brukar för övrigt titta in där när jag vill hitta något nytt om museum eller om bostad. Jag tycker deras hemsida i stora hela var mycket användarvänligt och man guidar sig lätt på sidan. Klickade mig in på fliken "Lär känna dina borgarråd", där intervjuer publicerades 1-2 ggr/vecka. Jag läste om: Finansborgarråd Kristina Axén Olin (m) - Dialogen med människor viktig drivkraft. I detta forum fick allmänheten läsa om deras visioner och idéer kring hur Stockholm ska se ut och fungera.

S. Lax text om Internet och demokratin var mycket intressant att läsa och ger en tankeställare varför man inte besöker fler politiska hemsidor och blir mer engagerad i politik eller andra samhällsfrågor. Man har ett smörgåsbord med alla möjliga delikatesser, men inte intresset för att se hur det smakar.

Community, identity and digital games - Martin Hand and Karenza Moore

Till detta seminarium läste jag texten Community, identity and digital games skriven av Martin Hand och Karenza Moore. Den handlade om spelcommunities, spelkaraktärer och virtuella communities (diskussionsforum). Texten beskrev och förklarade vad Gemeinshaft och Gesellshaft är och skillnaden mellan dem.

Kort kan jag säga att Gemeinshaft är en typ av familjekänsla, man skapar en tätare relation mellan varandra. Medans Gesellshaft är mer opersonligt, detta sker på större avstånd.

Under seminariumet talades det varmt om människors identiteter på internet. Personligen tycker jag att internet är en plats där människor får en chans att uttrycka sig och även skapar nya och håller äldre relationer vid liv. Visst finns det sådanna som utnyttjar systemet fel, som t ex utger sig vara någon annan.

I texten nämns även LAN-parties, människor från alla håll och kanter åker till ett ställe för att spela mot varandra. Där skapar man sitt eget samhälle för några dagar med egna regler och normer. Här kan du läsa eller sluta dig till den "andra världen" LAN-parties .

Web 2.0

Inför detta seminarium läste vi två texter; "What Is Web 2.0 Design Patterns and Business Models for the Next Generation of Software" skriven av Tim O'Reilly och texten "We are the web" skriven av Kevin Kelly.

Seminariet började med att vi blev indelade i mindre grupper, där varje grupp fick fördjupa sig i tre frågor och sedan diskutera dem med de övriga i klassen. Sista timmen fick vi ytterligare två frågor att lösa med gruppen. För övrigt ett mycket bra sätt för att lära sig diskutera. =)

Vad handlade dessa texter om? Tim O'Reilly ville i sin text förklara eller förtydliga vad Web 2.0 är och innebär. När jag läste texten uppfattade jag den som en öppen kod, någonting alla kan ta del av och att det var en tjänst inte en programvara. Ju fler som använder och är med, desto bättre service blir det. Många datatermer nämndes och jag skulle slagit upp fler än vad jag hade gjort för att skapa större förståelse. Läs gärna biografin om Tim O'Reilly.

Den andra texten skriven av Kevin Kelly, handlade istället om hur man såg på Internet för 10 års sen och hur den kommer att se ut om 10 år framåt. Hur kritiska människor var över internet och ansåg att det endast var "nördar" som skulle förstå och använda sig utav och ingen visste hur man skulle tjäna pengar på det. Det är något läskigt när man tänker på hur tekniken kommer att se ut om 10 år och hur påverkad man blir, vare sig man vill eller inte. T ex det "papperslösa samhället" som skulle vara att man blir helt oberoende av papper, eller att man helt slutar använda sedlar och bara kör med sitt bankomatkort eller betalar genom internet.

Att tänka sig in i framtiden och se sig själv som en "cyborgare" med ett chip bakom örat som fungerar som en dator eller helt enkelt förklarar vad just jag behöver äta för att hålla mig i form, vore och andra sidan inte helt fel. Eller?